Detta hände på den tiden när konduktörerna inte var skyldiga att växla högre valörer än en 10-kronorssedel. En av konduktörerna på SJ:s busslinje 3 som gick mellan Hässelby och Norra Bantorget hade ofta ont om växel mitt på dagen.
De flesta resenärerna på hans morgonturer hade månadskort, men sedan kom de resenärer som bara skulle till Spånga eller Sundbyberg för att handla. När de då betalade med en femkronorssedel och skulle ha 4 kronor och 45 öre respektive 3 kronor och 75 öre tillbaka försvann småmynten ganska snart.

Så hände det att en dam steg på bussen för att åka in till Spånga. Hon lämnade fram en 10-kronorssedel till konduktören. ”Tyvärr”, sade konduktören ”kan jag inte växla en tia idag. Har damen möjligen mindre valörer?”

Damen nekade till detta, så konduktören sade: ”låt gå för den här gången. Jag låter Dig åka med ändå, så fortsätt framåt i vagnen Ni”.

Nästa gång damen åkte blev det samma sak: Damen, som kommit på ett sätt att åka gratis, tog fram samma tio-kronorssedel som gången innan. Resultatet blev det hon väntat: Gratis-resa även denna dag således.

När detta upprepats ett antal dagar, blev konduktören sur, så när hon kom på för elfte gången med sin tiokronorssedel, sade konduktören att det var ”jämt” och behöll 10-kronorssedeln.

Upp